Pimp my snail?

Jag tog en promenad för att inhandla lite livsmedel idag på morgonen. Fukten låg fortfarande i luften efter nattens regn- och åskväder. Detta lockade små varelser som maskar och sniglar att ta sig upp på våra gångvägar. När jag gick promenadstråket mot Gullmarsplan får jag plötsligt syn på en väldigt ovanlig vinbärssnäcka (en sån där stor snigel med skal). Istället för den vanliga grå-vita färgen på skalet hade någon målat den grön med rosa prickar på! Det första som jag kommer att tänka på i min mediepåverkade skalle är att snigeln är en produkt av det kommande programmet ”Pimp my snail”. Den tanken försvann dock rätt snabbt. Förmodligen var det någon liten pojke eller flicka som målade den för att den skulle bli finare. Det syftet kan jag förstå och det är ganska oskyldigt och gulligt. Om snigeln sedan blir den coolaste snigeln i trakten får para sig med alla eller om han blir kallad freak av de andra sniglarna och bortstött, vet jag inte. Syftet från barnens sida förstår jag och accepterar.

Hade jag istället sett en massa sniglar som kröp omkring med en nike-logga hade givetvis blivit lika förvånad, men här ligger det ett grövre utnyttjande av de små djuren som jag inte skulle kunna acceptera. Flera reklambyråer jobbar ju nuförtiden med att ta fram alternativa reklamexponeringar och kommunikationsvägar. Det skulle inte förvåna mig om man skriver Adidas på en ponny eller nåt, som är med på något evenemang och det är en gräns till djurplågeri som jag gärna drar.

För ett par år sedan hörde jag att man kunde köpa guldfiskar från Japan som hade ”Merry Christmas” intatuerat på kroppen. Sånt förstår jag inte heller.
Fram för kreativ reklam, men lämna djuren ifred.