Vem vill växla alla euromynt?

Jag satt på ett Café i Gamla stan igår. De första vårfloderna av turister hade börjat välla in och överallt vallades små grupper av tyskar, amerikaner och japaner fram av guider som pratade knagglig engelska. När de kommer till Sverige vill de självklart använda den fantastiska valutan som funkar i halva Europa, euron. En del butiker tar emot euro i Stockholm, framförallt de i gamla stan där turisttätheten är störst.

När jag satt där på mitt Café kom det in turister vid två tillfällen under en halvtimme och frågade om de kunde betala med euro. ”Yes, but no coins!”, sa caféservitrisen. Tydligen kunde man betala med sedlar, men inte mynt. Då gick turisterna. Efteråt förklarade den erfarne servitrisen för en ny tjej att de inte tar emot mynt, för att de inte går att växla. Jag började fundera. Det här caféet är förmodligen inte den enda rörelsen som har det problemet i Gamla stan. ”Hur mycket förlorar butikerna i gamla stan på att inte ta emot euromynt?” Korkat värre. Jag blev sugen att starta en egen liten bank som går runt och växlar mynt med alla butiker i Gamla stan tills jag fått ihop massor av mynt. Även om jag skulle ta ut en vinstmarginal mellan mig och butikerna skulle de förmodligen fortfarande tjäna på det ökade antalet kunder. Vad skulle jag göra med alla mynt då? Tja, många turister växlar till sig mynten i Sverige. Det ligger det förmodligen i bankers och växlingsbolags intressen att växla tillbaka dem när de är använda. De turister som kommer med mynten till Sverige betalar ju frakten av euro från Europas myntslagerier. Varför skulle bankerna vilja frakta upp en massa nya mynt till Sverige, när de finns här redan? Om vi i Sverige kan få åtnjuta lite fördelar med det där myntslaget utan att behöva skriva på något gemensamt användningsavtal är det väl positivt?