Världen blir mindre. Etablerade sätt att kommunicera utmanas av kreativa idéer. Den senaste i raden är Fon. En mjukvara som går ut på att man delar med sig av sitt trådlösa nätverk och får på så sätt tillgång till andra nätverk som personer delar med sig. Ha man en skypetelefon eller en laptop med skype är det sedan bara att ringa med det trådlösa nätverk som finns i närheten. Det finns inga kritiska noder eller system som kan kollapsa, utan signalerna letar sig fram på bästa sätt genom nätverken. Med detta blir all satsning på 3G och övrig mobiltelefoni i stort sett överflödig. Kanske kan man överleva genom att bygga om produktutbudet så man erbjuder trådlösa nätverk istället, kommersiella sådana. Enligt Fon ska deras affär gå ut på att man får betala för att använda fon eller själv dela med sig av sitt nätverk. De som delar med sig och inte använder fon själv kan också göra detta kommersiellt och tjäna pengar.
Företag kommer förmodligen att försöka hindra den här utvecklingen, men det är meningslöst enligt mig. Precis som fildelningen har blivit en del av samhällskulturen kommer delandet av uppkopplingar, mediasändningar och hårddiskplats förmodligen koppla ihop oss till ett enormt kommunikativt kollektiv. Jag ser fortfarande fram mot den dagen då 5000 människor står på en konsert och videofilmar den med sina mobiltelefoner. Sen kan jag gå in på webben och titta på konserten från 5000 olika vinklar. Med lite matematik kan ett system konstrueras som låter mig flyga mellan kamerorna och panorera hur jag vill. Jag kan till och med frysa mottagningen till 5000 stillbilder och rotera runt sångaren i bästa matrixtappning. I det ögonblicket har vi krossat alla gränser för vad en människa kan uppfatta. Då blir vi gud.