Nätverka, men välj dina kontakter i lugn och ro

Det har blivit väldigt trendigt att nätverka, speciellt i entreprenörskretsar. ”Nätverket är ditt viktigaste kort” heter det. Men man ska inte överdriva dess betydelse, speciellt som vissa verkar fokusera mer på att träffa så mycket folk som möjligt att de glömmer bort att vårda och upprätthålla sina kontakter. Eller så finns det de som försöker och bara springer på luncher och möten hela tiden och inte hinner göra något av alla idéer som sprudlar fram under mötena. Jag skulle påstå att jag ligger någonstans i mitten. Jag har mitt egna nätverk Symbios som i dagsläget är åtta personer. Det har fungerat bra en tid och vi ska nu fokusera på att ta in ytterligare några medlemmar. Men vi gör det i lugn takt.

Utöver Symbios har jag kontakt med en del personer som jag naturligt tycker om att umgås med och som kan inspirera mig när jag behöver det. Sen har vi de lite med flytande onlinenätverken. De har sprungit i blom de senaste åren och jag ska försöka kommentera några av dem.

Interesting.org – är en organisation som sysslar med idékläckning. Bröderna Hären lägger ut idéer åt folk i nätverket. Men det senaste året har det inte kommit in några kampanjer utan bröderna föreläser om Kreativitet över hela världen istället och tjänar pengar på sina två (väldigt inspirerande) böcker; idéboken och idéboken2.

Förbättingsforum – engagerar personer inom tillverkningsindustrin att byta erfarenheter och idéer för konstant förbättring. Mycket mer om dem vet jag inte.

Nya kontakter – är en sida där man kan leta efter konsulter, leverantörer och affärspartners att starta firma med. Mestadels är tjänsterna inom it, design och ekonomi men tyvärr är utbudet ganska tunt just nu då de inte har så många aktiva medlemmar.

Shortcut.nu – Här var jag medlem ett år och det är ett väldigt aktivt nätverk. De har en medlemstidning som det skrivs om matnyttiga trender i entreprenörvärlden. Detta kompletteras med ett forum på nätet. Medlemskapet kostar pengar. Det som fick mig att lämna shortcut var att det är ett nätverk för och med überentreprenörer. Alla pratar om inspiration och kreativitet och det är det som är problemet. Alla är för likadana. Jag kunde inte hitta en vanlig programmerare där om jag behövde det. Alla var visionärer.

Jag har lite svårt för de där onlineentreprenörerna. Mina kontakter som har gett mig uppdrag och inspiration har jag träffat genom andra jobb, vänner och i skolan. Där är det lättare att hitta ett gemensamt mål och sedan bilda en vision kring det. För mycket kreativitet är som för mycket choklad. Tillslut kräks man.

Internet blir framtidens windows

I senaste Internet World beskriver gästkrönikör Henrik Torstensson en framtida bild av Internet, användare och mjukvara. På senare tid har allt fler funktioner i datorn flyttat ut till tjänster på Internet och Torstensson förutspår att det kommer att fortsätta i den riktningen. Mailtjänsterna gmail och liknande är ofta bättre än Outlook och erbjuder som bekant total tillgång var man än är. På så sätt har man flyttat funktionalitet från att vara ett program och ett operativsystem till att bli en tjänst med Internet som plattform. Men det är inte bara dataprogram som blivit plattformar. Andra tjänster sin han lyfter fram är Amazon och Google maps.

Torstensson ställer upp tre krav som han anser att en bra plattform ska ha.
1. Den ska vara bäst inom sitt område.
2. Den ska erbjuda utvecklare tillgång till gränssnitt och data.
3. En tredje part ska kunna tjäna pengar på plattformen.

Ett plattformssamhälle lockar mig ju mer jag tänker på det. Om alla mina tjänster som jag använde i datorn kom från olika leverantörer har jag exempelvis spridit ut min hårddisk på många servrar, servrar som ofta har bra virusskydd och gör backup. Aldrig mer hårddiskkraschar. När jag skriver mina bloggar kan jag ha en mer aktuell stavningskontroll som hänger med på vad som finns på Internet och som inte rödmarkerar orden ”bloggar” och ”google”. Mp3shop/spelare, Excel och alla spel man någonsin kan tänka blir nedladdningsbara pluginprogram till din webläsare.

Ring och surfa med kommersiella nätverk

Fler företag börjar inse nyttan med att göra det enkelt för människor att ringa och surfa. Birdstep utvecklar en teknik till mobiltelefoner som gör att den automatiskt använder det lokala nätverket som kommunikationskanal. När man sedan lämnar kontoret eller hemmet byter den till 3G. Nokia och operatörerna Tre och Telia Sonera är redan kunder till Birdstep.

Vad kommer detta att innebära för framtiden? En stor möjlighet är ju att bygga ut mobiltelefonerna till ett slags nöjesapparater. Tänk att du sitter och väntar på ditt tåg på Centralstationen. Där har 20 företag etablerat sig som trådlösa nätverk. Du kan ringa gratis med dem. De erbjuder samtidigt ett antal tjänster som du kan använda direkt i din mobiltelefon eller laptop. Du kan välja mellan casinoleverantören, musikradion, videobutiken och stadsguiden som berättar vilka museer som finns och vilka pubar som ligger i närheten. En del av dessa nätverk kanske erbjuder surfning och telefoni mot reklam som visas på din skärm. Tanken på ett uppkopplat samhälle är svindlande och samtidigt skrämmande. Utan en mobil apparat är du totalt avskärmad från en stor del av informationsutbudet i samhället.

Vad händer med integriteten? Ett nätverk har inga problem att logga dina surfvanor eller röst och textsamtal. Som med mycket nuförtiden får företagen konkurrera med tillit och ärlighet. Kanske skapas det exklusiva betalklubbar som kräver lösenord för att kunna använda deras nät. I utbyte är informationen skyddad.

Den uppkopplade människan kommer ha enorma möjligheter i framtiden. Men om vi åker till ett mindre utvecklat land, känner vi oss nakna då? Tankarna för mig till en variant av det uppkopplade humanoid-kollektivet Borg i Star Trek. Vet du inte vilka de är föreslår jag att du genast surfar in hos din lokala videobutik och laddar ner First Contact, i väntan på att tåget ska komma in till stationen…

Sortera digital information

Om man jämför mängden information på en hemdator med mängden hos en motsvarande dator för 10 år sedan innehåller dagens dator extremt mycket mer information. Vi laddar ner manualer, jobbannonser och sparar varje litet dokument vi skriver; allt ifrån föreningsmeddelanden till skoluppsatser. All denna information växer och blir tillslut oöverskådbar. Samma sak händer med Internet. Sökmotorerna har miljoner sidor som de indexerat och använder godtyckliga algoritmer för att sortera innehållet så bra de kan. Resultatet blir bra men inte toppen.

Hur skulle en lösning kunna se ut då? Google lanserade för något halvår sedan ett program som är ett steg i rätt riktning. En sökmotor för den lokala datorn. Den indexerar konstant min information på datorn vilket gör att en sökning går på en kvarts sekund (till skillnad från Windows egen snigelsökning.). Google söker dessutom igenom alla: e-mail, filer, besökta webbsidor och chatloggar på en gång.

Det jag saknar dock är vår egen insats när det gäller sorteringen. Jag vill nyckelord- och datummärka alla filer jag jobbar med. Säg att jag skriver en text i Word. När jag sparar den för första gången eller när jag stänger programmet får jag en förfrågan om vilka nyckelord som filen ska vara associerad med. Givetvis ska Word föreslå ett antal ord som verkar förekommande eller nyckelord i texten jag skrivit. Dessutom bör informationen datummärkas. Detta är synnerligen viktigt om den ska ut på Internet.

Sen finns det fler aspekter som att de filer som jag jobbar med ofta på datorn bör vara tillgängliga någonstans (inte bara de ”senaste filerna” som i Recent Documents). Sortering är @ och O i det digitala samhället. Ut med de gamla mapphierarkierna och in med smartare sökfunktioner.

Världen är redo för WAP och mobila tjänster

Det är väl först nu i svallvågorna efter världsplågan crazy frogs framgång som man på allvar kan säga att vi är mogna för mobila tjänster i världen. Under flera år har sms använts för att betala omröstningar i tv eller betala för tjänster på Internet. Flera nyhetstjänster som aftonbladet och tv4 har gjort sina nyheter tillgängliga via wap (Wireless Application Protocol). Man kan alltså läsa nyheter i mobilen. De flesta moderna mobiltelefoner stöder wap.

Själv har jag fördjupat mig lite i ämnet och skapat min första wap-applikation. Min flickvän och jag provar vin med ojämna mellanrum och skriver ner de viner vi gillar på en papperslapp som sitter på kylskåpet. När vi sedan står på systembolaget och ska köpa en flaska av vårt favoritvin sitter lappen fortfarande på kylskåpet och vi minns inte något av vad som står där. Jag förde över lappen till en wapsida. Nu kan vi surfa in med mobilen istället och se vad vinerna heter när vi står på systembolaget! I nästa blogg kommer det mer nyheter om den mobila fronten.

Läser du detta och har egna idéer om vad man kan/bör göra med wap, hör av dig till mig. Jag svarar både på mail och i telefon.

Historier bakom kända uppfinningar

Idag ska jag undervisa i historia och samtidigt ge lite inspiration till samtalsämnen som kan användas på badstranden eller medan köttet blir färdigt på grillen.

Lego
Lego är egentligen en förkortning av LEg GOdt, alltså ungefär ”lek bra” på danska. Uppfinnaren heter Ole Kirk Christiansen och var till en början snickare. Han inledde sin leksaktillverkning genom att göra leksaker i trä 1932. 15 år senare, 1947 köpte hans företag in Danmarks första maskin för att gjuta platsleksaker. Det första som såg ut som lego hette ” Automatic Binding Bricks” och kom 1949 med en rad uppsättningar andra leksaker i trä och plast. Sedan dess har plastbitarna utvecklats rejält och blivit den produkt som numera kallas just Lego.

Post-it lappar
Egentligen var det ingen som uppfann post-it lapparna. Det var snarare två behov som krockade och skapade en produkt. Spencer Silver jobbar på 3Ms forskningslaboratorium och skulle uppfinna ett klister som var superstarkt. Han misslyckades totalt och stod med en produkt som till och med var svagare än det klister 3M hade på marknaden. Tre år senare fanns det ytterligare en forskare på laboratoriet som hette Arthur Fry. Han befann sig ofta i kyrkan då han sjöng i kören. Han använde bokmärken för att hålla koll på psalmerna men de föll alltid ur psalmboken. Han provade att sätta lite av Silvers svaga klister på baksidan och vips höll de sig kvar och kunde avlägsnas utan att skada sidorna i boken!

Boktryckarkonsten
Frågar man de flesta om vem som uppfann boktryckarkonsten brukar många svara att det var Gutenberg som gjorde det i Europa med hjälp av en ombyggd vinpress. Det är en historia som etsat sig fast i många medvetanden. Men sanningen är att man i Kina redan på 800-talet kom på att man kunde massproducera böcker genom att karva ut tryckplåtar i trä som användes som original.

Det var tre korta historier.
Trevlig sommar.

Bredband, telefon, mobiltelefon och digital-tv = 299 kr/månad

Idag sitter jag med en leverantör för bredband, en för telefon, en för mobiltelefon och när jag skaffar digital-tv uppstår ytterligare en. För varje av dessa bombarderas jag med reklam om billigaste minuttaxa eller månadskostnad. Jag och många med mig är rejält trötta på det.

Varför går inte de stora leverantörerna samman och erbjuder ett enkelt paket där allt ingår för en fast månadskostnad? Alla dessa tjänster är digitala och det borde endast vara en smärre administrativ process att se till att pengarna delas lika sinsemellan. Självklart är det viktigt att hålla ett gemensamt ansikte utåt så inte en privatperson tvingas ringa till olika kundtjänster beroende på vilken tjänst som krånglar. Man bör heller inte få räkningar från olika bolag.

En fast kostnad är vad jag vill ha. Bredbandsbolagen klarar det. Varför kan inte telefonin?
Jag är lat. Gör mitt liv lättare. Bredband, telefon, mobiltelefon och digital-tv = 299 kr/månad.

Framtidens teknikprylar hittas i filmerna

Den som vill hitta ett behov av nya tekniklösningar som kommer att användas i framtiden bör bänka sig framför ett maraton av science fiction-filmer. Jag rekommenderar Star Trek särskilt varmt. Även böcker om framtidsutopier eller dystopier är en bra källa.

Om vi vänder blickarna mot femtitalet när Star Trek slog igenom fanns där personer som kunder förflytta sig med ljusstrålar, prata i trådlösa kommunikatörer, prata med datorer och gå omkring på ett skepp där dörrarna öppnades automatiskt. Idag är automatiska dörrar standard på tunnelbanor och vi har mobiltelefoner. Vi kan inte förflytta oss med ljus än men vi pratar med datorer även om det inte är så utvecklat än (läs ”SJs tågtjänst” ).

Andra filmer behandlar ämnen som vattenbrist, sjukdomsepidemier, kloning, flygande bilar, hologramunderhållning och olika typer av hushållsrobotar.
Några tips på filmer med genomtänkt teknologilösningar är förutom Star Trek:
Demolition man
Minority report
Robocop
Blade Runner
I robot
Dune

Jag avslutar med en länk till en tysk sida. Det är en flashanimation om en kille som går omkring i sin lägenhet, någonstans i framtiden.
http://www.wohnbausparen.at/utopiatoday

Pappersbranschen faller först vid övergång till lågkonjunktur

Denna dag handlar bloggen om hög- och lågkonjunktur. När jag läste grundkurs i marknadsföring hade vi en väldigt bra lärare på Södertörns Högskola. Jan-Eric Nilsson heter han och fick för övrigt pris för bästa lärare, utsedd av ekonomstudenterna i år.

Jan-Eric visade en spännande graf där han visade vilka branscher som går bra i lågkonjunktur och vilka som först ger vika. Anledning till att branscherna sviker är givetvis att privatpersoner och företag konsumerar mindre.

Här ska jag nu dela med mig av Jan-Erics visdom:
Högkonjunktur som går över till lågkonjunktur visar sig hos branscher i följande ordning.
1 Papper (företagen skär ned på reklamkostnader)
2 Lyxartiklar
3 Resor
4 Elektronik
5 Kläder
6 Skor
7 Livsmedel

Sedan vänder det uppåt. Först syns det i en bransch och sedan följer de andra efter.
1 Papper
2 Skor
3 Kläder
4 Resor
5 Lyx

Detta är givetvis en förenklad modell, men den har visat sig fungera väldigt bra.

Hoppas att den kan komma till användning.

Moderna människor jobbar inte åtta till fem

Sverige är ett land där vi har en historisk facklig kultur som tillsammans med näringslivet sätter upp riktlinjer om hur mycket vi ska jobba och hur man ska jobba. Lika lön för lika arbete och hela den baletten. Jag känner inte alls igen den bilden idag.

Jag ser män som sitter och pillar med sina palm pilots på tåget hem. Jag råkar lyssna till kvinnan som ringer sina kollegor på morgonen, då hon är sen, bara för att briefa dem om dagordningen till mötet. På flygplatser och fjärrtåg lyser det alltid från minst en laptopskärm. Resan till och från jobbet har blivit en mobil arbetsplats i sig. Varför står en del företag för tjänstebil som bara används till och från jobbet? De borde ju tjäna på att sponsra ett SL-kort istället. Då har ju personen två fria händer att arbeta med under hela resan. Företagen nyttjar inte den mobila människan tillräckligt mycket. Men eftersom de som faktiskt utför en massa arbete på väg till jobbet sällan får med betalt för det är det inte värt att påminna företagen.

Fackföreningar har inte lika stor makt över vår arbetssituation längre. Kanske beror detta på att den mobila människan kräver nya sätt att tänka. Eller kanske har våra arbetsplatser förändrats; vi är inte längre kuggar i på ett kugghjul(fabrik). Alltså är det inte så lätt att kategorisera våra arbetsuppgifter och därmed löner och arbetstider. Vem vet, men den mobila arbetarklassen är här för att stanna.