Kategori: Start

Idag sitter jag med en leverantör för bredband, en för telefon, en för mobiltelefon och när jag skaffar digital-tv uppstår ytterligare en. För varje av dessa bombarderas jag med reklam om billigaste minuttaxa eller månadskostnad. Jag och många med mig är rejält trötta på det.

Varför går inte de stora leverantörerna samman och erbjuder ett enkelt paket där allt ingår för en fast månadskostnad? Alla dessa tjänster är digitala och det borde endast vara en smärre administrativ process att se till att pengarna delas lika sinsemellan. Självklart är det viktigt att hålla ett gemensamt ansikte utåt så inte en privatperson tvingas ringa till olika kundtjänster beroende på vilken tjänst som krånglar. Man bör heller inte få räkningar från olika bolag.

En fast kostnad är vad jag vill ha. Bredbandsbolagen klarar det. Varför kan inte telefonin?
Jag är lat. Gör mitt liv lättare. Bredband, telefon, mobiltelefon och digital-tv = 299 kr/månad.

Den som vill hitta ett behov av nya tekniklösningar som kommer att användas i framtiden bör bänka sig framför ett maraton av science fiction-filmer. Jag rekommenderar Star Trek särskilt varmt. Även böcker om framtidsutopier eller dystopier är en bra källa.

Om vi vänder blickarna mot femtitalet när Star Trek slog igenom fanns där personer som kunder förflytta sig med ljusstrålar, prata i trådlösa kommunikatörer, prata med datorer och gå omkring på ett skepp där dörrarna öppnades automatiskt. Idag är automatiska dörrar standard på tunnelbanor och vi har mobiltelefoner. Vi kan inte förflytta oss med ljus än men vi pratar med datorer även om det inte är så utvecklat än (läs ”SJs tågtjänst” ).

Andra filmer behandlar ämnen som vattenbrist, sjukdomsepidemier, kloning, flygande bilar, hologramunderhållning och olika typer av hushållsrobotar.
Några tips på filmer med genomtänkt teknologilösningar är förutom Star Trek:
Demolition man
Minority report
Robocop
Blade Runner
I robot
Dune

Jag avslutar med en länk till en tysk sida. Det är en flashanimation om en kille som går omkring i sin lägenhet, någonstans i framtiden.
http://www.wohnbausparen.at/utopiatoday

Denna dag handlar bloggen om hög- och lågkonjunktur. När jag läste grundkurs i marknadsföring hade vi en väldigt bra lärare på Södertörns Högskola. Jan-Eric Nilsson heter han och fick för övrigt pris för bästa lärare, utsedd av ekonomstudenterna i år.

Jan-Eric visade en spännande graf där han visade vilka branscher som går bra i lågkonjunktur och vilka som först ger vika. Anledning till att branscherna sviker är givetvis att privatpersoner och företag konsumerar mindre.

Här ska jag nu dela med mig av Jan-Erics visdom:
Högkonjunktur som går över till lågkonjunktur visar sig hos branscher i följande ordning.
1 Papper (företagen skär ned på reklamkostnader)
2 Lyxartiklar
3 Resor
4 Elektronik
5 Kläder
6 Skor
7 Livsmedel

Sedan vänder det uppåt. Först syns det i en bransch och sedan följer de andra efter.
1 Papper
2 Skor
3 Kläder
4 Resor
5 Lyx

Detta är givetvis en förenklad modell, men den har visat sig fungera väldigt bra.

Hoppas att den kan komma till användning.

Sverige är ett land där vi har en historisk facklig kultur som tillsammans med näringslivet sätter upp riktlinjer om hur mycket vi ska jobba och hur man ska jobba. Lika lön för lika arbete och hela den baletten. Jag känner inte alls igen den bilden idag.

Jag ser män som sitter och pillar med sina palm pilots på tåget hem. Jag råkar lyssna till kvinnan som ringer sina kollegor på morgonen, då hon är sen, bara för att briefa dem om dagordningen till mötet. På flygplatser och fjärrtåg lyser det alltid från minst en laptopskärm. Resan till och från jobbet har blivit en mobil arbetsplats i sig. Varför står en del företag för tjänstebil som bara används till och från jobbet? De borde ju tjäna på att sponsra ett SL-kort istället. Då har ju personen två fria händer att arbeta med under hela resan. Företagen nyttjar inte den mobila människan tillräckligt mycket. Men eftersom de som faktiskt utför en massa arbete på väg till jobbet sällan får med betalt för det är det inte värt att påminna företagen.

Fackföreningar har inte lika stor makt över vår arbetssituation längre. Kanske beror detta på att den mobila människan kräver nya sätt att tänka. Eller kanske har våra arbetsplatser förändrats; vi är inte längre kuggar i på ett kugghjul(fabrik). Alltså är det inte så lätt att kategorisera våra arbetsuppgifter och därmed löner och arbetstider. Vem vet, men den mobila arbetarklassen är här för att stanna.

Jag blir frustrerad över att se hur en del företag inte ägnar en tanke åt att analysera vem som ska titta på och använda deras webbsida. En webbsida förmedlar liksom, reklamutskick, produktförpackningar och kläder på arbetare en viss livsstil. Det är den livsstilen som möter kunder och får dem att köpa eller inte köpa.

En webbsida kan också lyfta upp och förmedla en livsstil som företaget kanske inte har idag, men som de vill ha. På så sätt kan denna konstruerade kulturyttring faktiskt vara med och påverka företaget mot den önskade livsstilen.

Här kommer några exempel på sidor från Sverige.
Telia.se Är ett klassiskt exempel på en dålig sida som granskat upp sig. De hade konstiga rubriker i navigationen men har nu granskat upp sig lite. Nu är det lättare att navigera sig fram till det ämne man vill åt. Designen är ren och ger ett seriöst intryck.

Fantasy interactive En design- och –utvecklarfirma för coola webbsidor. De ger helt rätt intryck för vilken typ av produkter som de själva producerar.

Skatteverket
Denna myndighet har en minst sagt bred målgrupp. Tyvärr har de försökt baka in alla kundgrupper i samma navigation. Namnen på navigationslänkarna blir därför inte alltid helt lyckad. Vad säg som ’För dig som är…’? Däremot fungerar deras sökmotor väldigt bra för den som vill ha tag i blanketter och broschyrer. Den grålila färgen ger ett seriöst, men inte stelt intryck.

Det finns många sätt att tjäna pengar på Internet. Man kan starta en webbutik (adlibris.se). Man kan starta en tjänst som samlar webbutiker eller annonser (blocket.se). Man kan göra en sökmotor som söker reda på annonser eller produkter i webbutiker, i olika kategorier (allaannonser.se). De två senare kan betala sig genom reklam eller om det är en populär sida, att butiker betalar för att lägga in sina erbjudanden.

Det mest spännande sättet att tjäna pengar på Internet måste ändå vara fenomenet med att dra folk till sin sida genom att bara tycka till och få folk att lyssna. Nikke Lindqvist blev uppmärksammad i tidningen Internet world för sin hemsida där han samlar och skriver artiklar om allt möjligt. Inbakat i sidan har han det senaste fenomenet; sponsrade länkar. Google och Tradedoubler m.fl. betalar pengar per klick om man har deras länkar på sin sida. Nuförtiden har de insett att ingen vill ha en stor porrbanner överst på sin sida, så istället visas diskreta textlänkar för besökaren. Nikke Lindqvist tjänar ca 5000 kronor i månaden på sin hemsida (lindqvist.com).

Hur får man många klick då? En metod är att recensera produkter som många är intresserade av och som går att köpa på Internet. Exempel: mobiltelefoner, böcker, mp3spelare, datorer m.m.

Självklart finns det fler sätt att tjäna pengar på Internet, men det återkommer jag till en annan gång.

Ordet ”inte” är en spännande konstruktion. Psykologiska rön avslöjar att vår hjärna inte har möjlighet att uppfatta ordet, eller mer korrekt förstå det som följer denna negation. Uppfattningen är känd inom sportvärlden och hör hemma med den positiva bild en idrottare föreställer sig innan en prestation. Höjdhopparen tänker sig hur det ser ut när han eller hon glider över ribban utan att riva den. Simhopparen ser ett felfritt hopp och en mjuk landning. Hade någon av dessa haft med ett ”inte” i sitt sinne hade risken för misslyckande varit större. Detta är väldigt intressant. På samma sätt ser jag nästan dagligen skyltar med förbud och restriktioner där ordet ”inte” förekommer; ”Ställ inte din disk här.” och ”Parkera inte här, Privat område”. Till allas förvåning står det trots allt disk där den inte fick stå och bilar på det privata området. Varför då? Jag anser att problemet med båda fallen är att det helt enkelt inte erbjuds alternativ. Ett stopp utan förslag till hur man ska göra istället skapar frustration och underminerar det självständiga kreativa tänkandet. Alternativen måste dock erbjuda alternativ som inte är mer ansträngande i förhållande till att komma på en lösning själv. Skyltarna skulle istället kunna ha utformats som följer: ”Ställ disken på brickvagnen” och ”Privat område, Parkerar vid ICA runt hörnet.”. Detta skapar ett helt annat handlingsutrymme och förstärker skyltens användning.

För några år sedan hade DN ett första april-skämt som gick ut på att det fanns en hemsida på Internet som man kunde ladda ner el från. Tänk tanken. Att bara behöva en telefonlina för att ladda ner hur många volt och ampere som helst. Dessutom var det gratis så givetvis nappade många. Jag var inte en av dem, men jag tror att skojarna på DN var inne på något här. Varför inte koppla ihop strömförsörjningen av lägenheten med datorn? Man skulle kunna programmera mjukvara med mätare som höll koll på hur mycket ström som förbrukades och hos vilka apparater. Vore inte det bra? Det där med nedladdning av ström får vi dock kasta i ”recycle bin”.

Det andra stora genombrottet jag väntar på är den trådlösa elen. När kommer den? De flesta hushåll Har nu ett inferno av sladdar bakom tv-bänken som leder till, tv, video, stereo, hemmabiosystem, dvd, högtalare, tv-spelkonsol(er). Dessutom krävs det ett flertal kopplingsdosor som man måste koppla om så fort man vill få ljud från tv-spel till dvd eller tv. Hur många meter det blir sammanlagt vill man inte tänka på. Nej, fram för trådlös el eller i bästa fall en smidig multimedialösning som passar det moderna hemmet.